Arbetet efter Herr Ljungblads besök

Efter Herr Ljungblads besök på förskolan fick barnen några frågor som de skulle reflektera över och hitta svar på. Herr Ljungblad frågade barnen om de visste vad mjölk, smör, mjöl, ost, morötter osv var för någon ting och vart man kunde hitta dessa saker.

Pedagogerna pratade med barnen efter att Herr Ljungblad åkt från förskolan tillbaka till framtiden hur de skulle kunna visa hur dessa saker ser ut och vart man kan hitta dem. Barnen kom med många olika förslag. Några barn kom med idén att man kunde rita de olika sakerna för att visa hur dem ser ut, andra barn sa att de kunde plocka vissa av sakerna hemma från sin grönsaksodling medan andra barn kom med idén att leta i olika faktaböcker samt på internet.  Under veckan tog barnen tillsammans med hjälp av pedagoger reda på fakta om de olika ingredienserna och vart man kunde hitta dem. Alla barnen fick sen i uppgift att måla eller skapa ett livsmedel var för att kunna visa Herr Ljungblad hur de ser ut. Barnen ville även visa hur frukter och bär kunde se ut och eftersom det varje dag är fruktsamling på förskolan tyckte barnen att det var viktigt att prata om dem. Några av barnen tog även med sig bär som de plockat hemma.

Pedagogiska tankar

 

Vår storylineprocess framtidscafeet är utifrån vår förståelse ett holistiskt perspektiv på hållbar utveckling där de sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiven synligörs, i nutid och i framtid.Vid vårt första grupparbete med storylinen samtalade vi kring begreppet hållbar utveckling och dess innebörd, vid samtalet kom vi fram till att vi ville arbeta med livsmedel, natur och kompostering som storyline. Vi diskuterade och försökte tänka oss in i barnens perspektiv och ta upp ett ämne som för dem kunde vara välkänt och konkret inom området för hållbar utveckling. Faktumet att alla  människor äter för att överleva, och att det vi inte äter upp, matrester, matförpackningar etc slänger vi alla på något sätt. Var kommer vår mat ifrån och hur eller var slänger vi  exempelvis våra matrester eller matförpackningar? I gruppen samtalade vi om lunchsituationer från  våra vfu-platser och om hur vi i samtal med barn blivit förvånade över att det finns många barn som inte vet hur mat framställs.

 

Att arbeta med storyline som metod för arbete med hållbar utveckling i förskola känns som ett bra arbetssätt i förskola, skola, som komplement till annan typ av undervisning. Vi instämmer med Davies, (2008) och Kaga, (2008) som menar att arbete med hållbar utveckling och livsstil är viktigt att börja med tidigt i barndomen eftersom värderingar, åsikter, tankar etc grunläggs då. Engdahl mfl. (2012) poängterar också vikten av undervisning i tidig ålder inom ramarna för hållbar utveckling och ifrågasätter om det finns något viktigare för förskolan att arbeta med. Vidare belyser de vikten av att använda begreppet "hållbar utveckling" även för barn i de yngre åldrarna.