tisdag 14 januari 2014

Utvärdering

Vad har vi gjort?
Vi valde att skapa en egen storyline utifrån tanken att visa barnen en möjlig men ändå fiktiv framtid.
 
Varför?
Genom att arbeta med storyline ger man barnen utrymme att bygga och föra en berättelse vidare med hjälp av pedagoger som ställer nyckelfrågor. Våran storyline ger barnen olika uppdrag där de ska hjälpa Herr Ljungblad att hitta ursprunget till de råvaror han behöver för att kunna driva sitt café när hans mat- och bakmaskin har gått sönder. Tanken är att vi vill ge barnen möjlighet att påverka och göra framtiden bättre för de som lever där. Vi har även arbetat utifrån att göra barn medvetna om hur viktigt det är att man tar hand om jorden.
 
Hur har vi arbetat?
Vid första grupparbetet gjorde vi upp en planering om hur vi skulle gå tillväga och hur många och vilka datum som vi skulle ses. Vi valde att göra en egen storyline med fyra olika delar. I varje del får barnen nyckelfrågor och uppgifter som de ska lösa tillsammans och med hjälp av pedagogerna. Efter varje del valde vi att publicera våra tankar och didaktiska reflektioner kring de olika delarna. Vi byggde även upp en bondgård och målade olika grönsaker, frukter och bär. I vår efterforskning till den praktiska delen har vi försökt förhålla oss till de förutsättningar barn på förskolan kan tänkas ha. Kopplingen mellan mjölkpaket och ko kan barnen få en bild av genom att läsa en bok så som "Den lilla lilla gumman". Då det inte alltid kan vara så självklart för barn att ta reda på genom att titta i faktaböcker. Även om man som pedagog kan visa vägen dit. Vi byggde upp våran storyline efter hur vi tror att det kan se ut och vad barnen kan ha för tankar. På det viset som vi har byggt upp vår storyline så är utvecklingen helt beroende av barnens tankar och vad man får för svar på de olika nyckelfrågorna. Därför kan det vara svårt att veta hur lång vägen från inledning till det faktiska byggandet av bondgården sker. Storyline är ett arbetssätt där man kan arbeta med olika saker och få in alla ämnesområden. Vi tror att förskolan kan ha en stor fördel i att arbeta på detta sätt då de redan har ett helhetsperspektiv och arbetar tematiskt och ämnesövergripande.
 
Blev det som vi hade tänkt?
Arbetet med storyline kan vara tidskrävande när det kommer till planering och de praktiska utföranden.Vi tror även att det blir lättare när man ska göra en storyline med barn då man får "riktiga" svar och barnen står för den större delen av arbetet. Det kan vara svårt att göra en Storyline på ett sådant här sätt när vi är studenter och inte har tillgång till en barngrupp då vi får gissa oss fram till vad barnen kan tänkas säga. För oss hade det kunnat vara lättare att ta en redan färdig storyline då det inte tar lika lång tid som att skriva en egen vilket kan vara fördelaktigt om man inte har mycket tid eller är ny för sättet att arbeta med storyline. Gör man en egen storyline kan man utgå från "sin egen" barngrupps förutsättningar.
 
Hur hade vi kunnat gå vidare?
Den avslutande delen på våran storyline är relativt öppen och genom detta skulle man kunna använda Herr Ljungblad igen. Han skulle kunna komma tillbaka med ett nytt problem, det behöver inte nödvändigtvis vara om miljö- och hållbar utveckling utan det kan vara inom andra ämnen så som matematik.
 

Brevet

En tid efter Herr Ljungblads besök kommer ett brev till förskolan där det står:




 

Pedagogiska tankar kring del 4



I arbetet med storyline del 4 har vi reflekterat kring hur viktigt det är att barn blir och känner sig inkluderade i förskolan och förskoleklassen. Att barnen får uttrycka sina idéer och åsikter samt att aktiviteterna i verksamheten planeras så att den blir meningsfull för barnen är av största vikt. Vi som vuxna kan inte avgöra om det som undervisas är meningsfullt för barnen. För att lyckas göra ett ämne som exempelvis hållbar utveckling meningsfullt och lärorikt måste vi vara uppmärksamma på barnens intressen, erfarenheter och förförståelse och planera verksamheten därefter (Adelsköld & Petri, 2008). I vår storyline har barnen fått uppgifter för att hjälpa Herr Ljungblad att få en mer hållbar livsstil. Genom detta sätt att arbeta hoppas vi att barnens medkänsla och förståelse för andra individer utvecklas (Lpfö98/10 och Lgr11).

Storyline del 4



Vid Herr Ljungblads nästa besök kommer han inspringande på förskolan och har med sig morötter som han stolt visar upp för barnen.

”Titta vad jag har lyckats odla! Vad bra att ni hade frön med er och att ni förklarade för
mig hur jag skulle göra för att få dem att växa, morötterna är jättegoda! Jag har tänkt på en sak. Det är väldigt rent här i jämförelse med hur det ser ut där jag kommer ifrån. Där ligger det skräp och trasiga saker överallt. Hur har ni gjort för att det ska vara så fint i naturen?”

Barnen förklarar för Herr Ljungblad att de hela veckan har pratat, arbetat och lekt inom området för återvinning, källsortering och kompostering.
”Vi har haft besök på förskolan av en sopgubbe”.
”Det heter faktiskt renhållningsarbetare! Vi var också på återvinningsstationen och slängde skräp där”.
”Vad hette det sa du? Återvinningsstation? Där jag bor slänger vi skräpet där vi har lust”.
”Men, sorterar ni inte skräpet, plast, papper, metall och sånt organiskt material, heter det så fröken, det som man slänger i komposten?”
”Nä, vi slänger allt skräp tillsammans. Menar ni att det blir bättre, renare om man sorterar sitt skräp?”
”Ja, så är det och man kan göra nytt av det som slängs också, fast det bästa är ju om man inte behöver slänga så mycket alls, man kan använda det igen till något annat”.
”Det måste jag prova!” säger Herr Ljungblad. ”Nu känner jag att lärt mig så mycket av er att jag tror att mitt café kommer att fungera utmärkt utan mat- och bakmaskinen. Vet ni, igår provade jag faktiskt att baka efter ett sådant där recept och jag har med mig det jag gjorde”.
Herr Ljungblad tar fram en stor kaka.
”Det kallas för morotskaka och jag bakade den med morötterna jag odlade själv”.
Herr Ljungblad bjuder alla barn och pedagoger på morotskaka. 

Arbetet med återvinning, kompostering och källsortering



Efter att Herr Ljungblad begett sig hemåt bestämmer pedagogerna att ha samling med barnen, i samlingen börjar de prata, först om kompostering och sedan om källsortering och återvinning i allmänhet. Barnen berättar om hur de gör hemma, vissa har både egen kompost, källsorterar och återvinner medan andra inte alls sorterar sitt skräp. Pedagogerna värderar inte det barnen säger och lyssnar noga på det som barnen berättar. Barnen är engagerade och pedagogerna hjälper barnen att leta efter information och bilder på internet och i böcker, samtidigt förklarar pedagogerna för barnen om de olika sätten att sortera sitt skräp och att det finns olika stationer för olika sorters skräp. Pedagogerna ger barnen en utmaning, att samla ihop skräp i förskolan under dagen. Barnen samlar ihop olika sorters skräp och leker olika sorteringslekar. Pedagogerna är förundrade över att barnen är så engagerade över att prata och leka om kompostering och återvinning. Under veckan har pedagogerna liksom varje vecka samling. Under samlingarna har de ofta pratat om kompostering och återvinning. Under en samling är det ett barn som föreslår att de ska bygga en egen kompost på förskolan, pedagogerna tycker att idén är bra, de uppmuntrar barnen att komma på idéer på hur de ska bygga upp den och hur de kan använda komposten. Eftersom barnen är engagerade och verkar intresserade av återvinning, källsortering och kompostering bestämmer sig pedagogerna för att besöka en återvinningsstation med barngruppen, de bjuder också in en renhållningsarbetare till förskolan.

Pedagogiska tankar

Vi tycker att det är viktigt att vuxna lär barn att återvinna, källsortera och kompostera, det är också viktigt att pedagogerna utforskar tillsammans med barnen för att ta reda på hur det går till och varför man ska göra det. Förhoppningsvis blir det en naturlig del i barnens vardag som de bär med sig när de blir vuxna. Att bjuda in kunniga människor och gå på studiebesök känns också som en bra, pedagogisk metod för att ta reda på information, inte bara inom ämnet för hållbar utveckling utan för alla sorters ämnesområden (Adelsköld & Petri, 2008).      

 
http://www.renova.se/

http://www.annonsera.se/

www.alternativ.nu

http://www.tidaholm.se

http://www.dalavattenavfall.se

http://www.ekosvensson.se

Storyline del 3




Herr Ljungblad dyker upp på förskolan igen.

”Hej alla barn, vad roligt det är att se er igen!”
Herr Ljungblad får syn på bondgården som barnen byggt.
”Nämen titta! Vad är det där för något?”
”Det är en bondgård! Vi har byggt den.”
”Vad spännande, nu får ni förklara för mig vad det är för olika saker på den där gården.”

Barnen förklarar för Herr Ljungblad hur det går till på en bondgård och visar honom alla djur och grödor som man kan odla. När barnen besökte bondgården fick de reda på att man måste ha frön när man ska odla och att man måste sköta om sina odlingar, exempelvis vattna, för att de ska må bra och kunna växa. Man måste även ha bra odlingsmark, och för att få det kan man till exempel använda bajs från djuren. Barnen uppmanar Herr Ljungblad att ta med sig några av deras frön till framtiden så att han kan börja odla.
”Om det skulle bli någon mat över, vad gör jag då?”

Tidsmaskinen börjar plötsligt pipa och Herr Ljungblad måste bege sig hemåt igen.